Våra vänner Molgan, Molgan och Molgan

Igårkväll var jag och Elin ute och fikade med våra vänner Molgan, Molgan och Molgan. Det kan tyckas märkligt att alla våra låtsatsvänner i Paris heter likadant, men så kan det vara när vår bekanskapskrets i Paris är en smula begränsad. Vi hade en väldigt trevlig kväll, Molgan satt och rökte, Molgan pratade på med sin snabba franska som vanligt och Molgan kände sig lite krasslig.

Anyway, tänkte berätta lite om några karaktärer i våra franskagrupper hittills.

HelylleAmerikanen från militären som redan när han öppnade käften första gången avslöjade sitt ursprung; det stora landet i väst. Lärarna försöker desperat göra tungvrickarövningar med honom för att han ska dämpa sin Grova amerikanska dialekt.

Americano nr 2. Jättetrevlig tjej och även hon hellyllemerikan, tänk försäljare x 10. Med motton som "vem skulle jag vilja vara?" och "var glad så blir allt bra!" Varje gång hon är på besök i USA tar hon med sig en resväska med enbart choklad-jordnötssmör-godis tillbaka till Frankrike!

Medelålders tysk kvinna: Här måste ni tänka er en GROV tysk brytning. Hon kunde väldigt mycket men var noga med att varenda ord skulle bli rätt. Det kunde ta 3 minuter för henne att spotta ut en mening för att hon testade ALLA verbformer med tillhörande minspel och ljud innan det blev rätt " Je su, so, si, sa, sui, siu, siut, SUIS! Sedan skrek hon till rätt ut och skrattade högt när det ÄNTLIGEN blev rätt. Vi fick även njuta av tyska tjut/skratt när läraren rättade henne för något.

José: Glad kille från Venezuela med ett smittande kluckande skratt. Ständigt en Rubiks kub i fickan- Som han kan lösa!

Vi har även träffat en hel del andra sköna karaktärer, men vi nöjer oss så. 4 veckors språkkurs börjar närma sig sitt slut. Jag har känt mig som en tom bok där franskakunskaperna bara har fastnat, haha. Nämen, vi är mycket nöjda med skolan och beställer baguetter till höger och vänster.

Igår besökte vi vår nya fina skola i "förorten", ESSEC. Vi kom, vi såg, vi åkte hem till Paris igen. 2 timmar turochretur med tåg. Vår bekymmersfria vardag med turistande och fika börjar nå sitt slut och skolbänken nalkas nästa vecka. Men först kommer Samuel på besök och vi åker till Le Clusaz i franska alperna på fredag för att åka snowboard och chillamackerilla. Skriver nog inget förrän vi kommer hem på onsdag nästa vecka.

Bisous